Om båda vägrar flytta...
Sambor kommer nästan alltid överens om vem som ska bo kvar i det gemensamma hemmet. Om det uppstår en konflikt finns det olika regler som gäller;
-
Rätten att ensam använda bostaden och bohaget under tiden fram till dess bodelningen är klar.
-
Rätten att överta äganderätten till hela villan eller bostadsrätten i bodelningen.
-
Rätten att bli ensam hyresgäst i bodelningen.
Kvarsittning
Det inträffar ibland att båda parterna vill bo kvar när samboförhållandet är över. Den som då anses ha det största behovet av bostaden kan tvinga den andra parten att flytta genom att ansöka hos tingsrätten om kvarsittningsrätt. Exempel på sådana ansökningar finns under Ansökningar till domstol.
Tingsrätterna tar olika lång tid på sig, men det kan ta ett par tre månader att få ett beslut. Om en ansökan om kvarsittning inte accepteras, utan ger upphov till ett motkrav, kallar tingsrättens vanligen till en muntlig förhandling och meddelar därefter sitt beslut inom några dagar. Beslutet gäller då omedelbart och den som har vunnit tvisten kan byta lås när motparten har flyttat. Om den andra parten vägrar att flytta kan man ansöka om avhysning hos Kronofogdemyndigheten. Tingsrätten kan ändra sitt beslut om kvarsittning om förutsättningarna har förändrats.
Om det finns barn som berörs av separationen, anses den av parterna som ska ansvara för barnets huvudsakliga boende ha störst behov. Det behöver inte vara fråga om ett gemensamt barn. Tyvärr leder detta ibland till att gemensamma barn dras in i en konflikt om deras huvudsakliga boende, trots att striden egentligen gäller bostaden.
Om det inte finns barn i separationen, ser man till andra behov hos parterna som vägs mot varandra, exempelvis de praktiska möjligheterna att skaffa ett nytt fast boende, närheten till en arbetsplats, långvarig anknytning till bostaden, särskilda behov på grund av sjukdom och liknande.
Den som har skaffat ett nytt boende anses inte längre ha något behov av det gemensamma hemmet. Men om man kan bevisa att en ny bostad bara är provisorisk eller tillfällig, kan man få rätt att flytta tillbaka.
Den som använder rätten till kvarsittning ska betala skälig hyra under perioden. Om man utgår från att parterna äger bostaden 50/50, är beloppet hälften av en marknadsmässig hyra, med avdrag för den skatt som skulle ha uppstått vid en vanlig uthyrning i andra hand. Ersättningen för hela perioden går i avräkning i bodelningen. Om någon av parterna har betalat alltför stora delar av bostadskostnaderna, ska dessa också avräknas i bodelningen. Min Nya Ekonomi gör alla beräkningar som behövs.
Reglerna om kvarsittning gäller i praktiken på samma sätt oberoende av om sambor bor i villa, bostadsrätt eller hyresrätt.
Det finns dock ett betydelsefullt undantag;
Om den gemensamma bostaden inte ska ingå i bodelningen, kan ingen av parterna ansöka om kvarsittning. Det gäller exempelvis om bostaden ägdes av den ena sambon redan innan samboförhållandet uppstod, eller på grund av innehållet i ett Samboavtal. Då kan en sambo som saknar ägande- eller hyresrätt till bostaden inte kräva att få kvarsittning. Men samtidigt har ju en hyresgäst eller ägare som ensam har rätt till bostaden inte någon möjlighet att tvinga en före detta sambo att flytta. Det går inte att ansöka om avhysning, eftersom det saknas ett hyresavtal. Lagstiftaren har glömt bort den här situationen och man behöver hjälp av en advokat, som kan formulera en särskild stämningsansökan till tingsrätten om att motparten ska förpliktas att avflytta.