Att processa i domstol
Att processa i domstol medför som regel negativa effekter för både barn och föräldrar och bör vara ett sista val. Forskning visar att ju längre och mer infekterad föräldrarnas konflikt är, desto sämre mår barnen. Antalet vårdnadstvister har ökat lavinartat på senare år, detta trots kunskapen om de negativa effekterna för alla inblandade.
Processen i domstol kan gälla de tre frågorna vårdnad, boende och umgänge men ibland endast en eller två av dessa frågor. Även frågan om underhållsbidrag kan handläggas i samma mål. Läs mer i avsnittet Underhållsbidrag till barn!
Handläggningstiden brukar vara ett till två år från det att talan väcks tills tvisten avgörs i domstol. Viktigt att känna till är att domstolen inte har som huvuduppgift att döma utan främst en skyldighet att försöka förmå föräldrarna att komma överens. Detta kan bli en besvikelse om man väckt talan för att det varit omöjligt att lösa frågorna i samförstånd eller om det finns en allvarlig problematik i familjen som omöjliggör gemensam vårdnad.
Domstolen har olika verktyg för att åstadkomma en överenskommelse. Först om domstolen inte lyckas med detta eller om det föreligger en allvarlig problematik i familjen ska domstolen döma i målet.
Om det finns en allvarlig problematik i familjen ska domstolen beakta de problem som finns, möjligen avstå från att försöka förmå föräldrarna att komma överens men ändå i sitt agerande tillgodose barnets rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna.
Om situationen är sådan att du överväger att väcka talan i domstol rekommenderar vi starkt att du tar kontakt med en erfaren advokat för rådgivning innan du skrider till verket. Om rådgivningen leder till att du väcker talan bör du också anlita advokat som ombud i tingsrätten. Om du inte känner förtroende för den du haft rådgivning hos bör du anlita någon annan, det är viktigt att du känner dig tillfreds med ditt ombud och att samma person om möjligt har hand om ditt ärende från starten i tingsrätten. Det är mycket mer komplicerat (men inte omöjligt) att byta ombud när processen i tingsrätten väl satt igång.
Eftersom en domstolsprocess kan bli dyr bör du också skaffa dig kontroll över de ekonomiska förutsättningarna innan du väcker talan.
Bestämmelser om rättegångskostnader
Huvudregeln gällande vårdnads-boende och umgängestvister är att dessa bekostas av den enskilde, i första hand med hjälp av hemförsäkringens rättsskydd. Rättsskydd ingår i de flesta hemförsäkringar men inte alla. Möjligheten att använda sig av rättsskyddet inträder som regel först ett och ett halvt år efter separationen. De flesta försäkringsbolag kräver också att du har haft din försäkring viss tid, därför ska du ta kontakt med ditt försäkringsbolag om vad som gäller. Rättsskyddet ersätter som regel åttio procent av kostnaden för ombudet enligt rättshjälpstaxan. Fråga vid rådgivningen vad den du vill anlita har för timdebitering, det varierar och kan ibland ligga högt över rättshjälpstaxan.
I vissa fall kan man få rättshjälp i tvisten, då ersätter staten hela eller delar av kostnaden för ditt juridiska biträde. Här gäller andra förutsättningar än hos försäkringsbolagen. Rättshjälp enligt rättshjälpslagen kan man få om tvisten uppstår direkt i samband med separation eller vid ansökan om äktenskapsskillnad, det krävs ingen karenstid som hos försäkringsbolagen men är förknippat med vissa andra villkor. Rättshjälp kan inte beviljas den som har möjlighet att få rättsskydd.
Rättshjälp får beviljas en person vars inkomster inte överstiger 260 000 kr per år som behöver juridiskt biträde utöver rådgivning och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Avdrag från årsinkomsten får göras, exempelvis för försörjningsplikt och skulder. Utöver detta ska det vara rimligt att staten bidrar till kostnaderna. Rättshjälpen är behovsprövad och utgår med 60 till 98% av kostnaden för ombudet. Ombudets timtaxa får inte vara högre än rättshjälpsnormen om rättshjälp beviljas. Vid en konsultation får du mer information och hjälp med att fylla i en ansökningsblankett. I vissa fall är du berättigad till rättshjälp för en konsultation. Om du inte får ta rättsskyddet i anspråk och heller inte har rätt till rättshjälp ska du fullt ut ersätta ditt ombud, dvs stå för dina egna rättegångskostnader. Det kan bli dyrt, så ta upp den ekonomiska frågan med ditt ombud redan vid den första konsultationen, så att du har kontroll över vad som gäller. I den här typen av mål står parterna för sina egna rättegångskostnader oavsett utgången i målet.
Stämningsansökan
Den förälder som vill få frågan om vårdnad, boende och/eller umgänge prövad i domstol ska, helst med hjälp av advokat (ombud/rättshjälpsbiträde), väcka talan mot den andra föräldern. Detta sker genom att en ansökan om stämning ges in till tingsrätten på den ort där barnet är folkbokfört. Den som väcker talan kallas för kärande, den andra för svarande. Av stämningsansökan ska bland annat framgå vad käranden vill åstadkomma med sin talan, yrkanden, och de rättsliga grunder och omständigheter som åberopas.
När stämningsansökan inkommit till tingsrätten skickas den över till svaranden, som får ett par veckor på sig att skriva ett svaromål, där inställningen till stämningsansökan ska framgå. Om du får ett sådant brev råder vi dig att anlita advokat. Advokaten upprättar ditt svaromål och skickar in det till tingsrätten, som i sin tur skickar över det till käranden. I detta skede kallar tingsrätten parterna och deras ombud till ett sammanträde, som kallas ”muntlig förberedelse”, inför vilken tingsrätten brukar inhämta upplysningar om parterna och barnen hos socialnämnden. Sedan kallar tingsrätten parterna med ombud till en muntlig förberedelse.
Muntlig förberedelse
Den muntliga förberedelsen är ett sammanträde som leds av en domare. Syftet är att klargöra parternas inställning, ramen för den rättsliga processen och, inte minst, förutsättningarna för en samförståndslösning. Man bör vara förberedd på att domaren försöker påverka parterna att komma överens, det är oftast inte bra att protestera mot detta. Att visa prov på samarbetsvilja är att rekommendera och brukar vara fördelaktigt, undantaget situationer där det förekommer en allvarlig problematik. I de senare fallen brukar domaren inte försöka få parterna att komma överens. I den här situationen ska man ha god nytta av sitt juridiska ombud och ta råd av denna.
Tingsrätten är skyldig att se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir ”tillbörligt utredda”. Rätten ska också verka för att föräldrarna når en samförståndslösning. För att åstadkomma detta ska domaren i första hand själv försöka få parterna att enas, men domaren kan välja andra vägar beroende på vad som verkar lämpligt i det enskilda fallet. Nedan finnsexempel på hur ett mål kan utveckla sig på förberedelsestadiet:
Göteborgsmodellen går ut på att domaren pratar med en part (och partens ombud) i taget medan den andra väntar utanför sammanträdesrummet. Det som kan kännas besvärande är att man inte vet vad den andra parten säger. Då är det viktigt att veta att domaren är van vid den här sortens sammanträden och att hen inte får lägga någon uppgift som inte bemötts till grund för ett senare beslut i målet, givet att parterna inte lyckas komma överens.
Ofta kommer parterna med domarens hjälp överens om vad som ska gälla, antingen för kort tid framöver eller tills vidare.
I bästa fall är båda parter nöjda med en överenskommelse om vad som ska gälla tills vidare, och då kan målet avslutas. Det sker antingen genom att parterna återkallar sina yrkanden eller att tingsrätten avkunnar en dom i enlighet med överenskommelsen.
Om parterna har kommit överens om vad som ska gälla en kortare tid framöver kan tingsrätten fatta ett tillfälligt, interimistiskt beslut, enligt överenskommelsen. Om parterna inte kommer överens vid den muntliga förberedelsen kan tingsrätten själv, om det är nödvändigt för barnens situation, fatta ett interimistiskt beslut. I dessa fall lever målet kvar hos tingsrätten. Interimistiska beslut brukar reglera hur barnens boende och umgänge ska utformas. Däremot är det ovanligt att vårdnaden ändras genom ett interimistiskt beslut.
Om målet inte avslutas vid den muntliga förberedelsen, ska det bestämmas hur målets fortsättning ska gestalta sig. Här finns olika vägar att gå.
Parterna kan komma överens om att prova den modell som bestämts i ett interimistiskt beslut och att efter en tid stämma av resultatet vid en fortsatt muntlig förberedelse.
Om parterna är eniga om det kan tingsrätten förordna om samarbetssamtal hos familjerätten (detta har föräldrar tillgång till även om det inte pågår en process vid domstol). I det fallet ”vilar” målet en tid i avvaktan resultatet av samarbetssamtalen. Om parterna kommer överens vid dessa samtal kan de få en dom i enlighet med överenskommelsen eller återkalla sin talan i tingsrätten och i stället få ett avtal från familjerätten. Detta avtal har samma rättskraft som en dom, förutsatt att det är godkänt av socialnämnden. Om parterna inte kommer överens vid samarbetssamtalen återupptas handläggningen vid tingsrätten.
Om parterna är eniga om det kan tingsrätten besluta att tillsätta en medlare för att försöka nå en samförståndslösning. Medling ska ta max fyra veckor (kan förlängas) och avslutas med att medlaren avger en rapport. Om parterna kommer överens vid medlingen kan tingsrätten avsluta målet genom att avkunna en dom i enlighet med överenskommelsen. Om parterna inte kommer överens med hjälp av medlaren återupptas handläggningen vid tingsrätten.
Flera tingsrätter, men inte alla, erbjuder föräldrar insatsen ”konflikt och försoning”, en metod som visat sig framgångsrik och som i många fall leder till att parterna kommer överens. Om parterna kommer överens genom insatsen kan tingsrätten avkunna en dom i enlighet med överenskommelsen, i och med det avslutas målet. Om parterna inte kommer överens återupptas handläggningen vid tingsrätten.
Vårdnads- boende- och umgängesutredning
Ovanstående exempel gäller de fall då parterna på något sätt lyckats komma överens vid den muntliga förberedelsen.
Om parterna inte kommer överens övergår rätten till en formell handläggning som innebär att de får lägga fram sin talan; det vill säga framställa yrkanden, grunder och omständigheter. I detta läge finns ofta önskemål om ett interimistiskt beslut. Det är viktigt att känna till att domstolarna enligt lagen inte tillåts att fatta interimistiska beslut om vårdnad, boende och umgänge om inte beslutet är nödvändigt med hänsyn till barnets bästa. Eller om parterna är överens om ett sådant beslut.
För att komma vidare i handläggningen fattar domstolen ofta beslut om att inhämta en utredning från socialnämnden om de frågor som tagits upp i målet.
Om domstolen ska döma i ett mål om vårdnad/umgänge/boende har den ansvar för att det finns ett tillräckligt gediget underlag för domen. I det syftet kan domstolen besluta att inhämta en utredning av den fråga som ska avgöras.
En utredning om vårdnad/boende/umgänge ska belysa barnets situation och ge rätten ledning i bedömningen om vad som är barnets bästa. Den genomförs av kommunens familjerätt, som tar kontakt med båda parter och gör hembesök hos dem. Som regel är barnen med vid i vart fall något av dessa möten och om det är lämpligt med hänsyn till ”barnets ålder och mognad” ska även de höras vid ett särskilt samtal. Enligt lag ska utredningen genomföras på fyra månader, men det händer att det tar längre tid. När utredningen är klar ska parterna få del av den för att kommentera och eventuellt rätta sina avsnitt. När så skett skickar familjerätten utredningen till tingsrätten, som i sin tur vidarebefordrar den till partsombuden.
Bevisning
Innan domstolen håller huvudförhandling i målet ska parterna inge en så kallad bevisuppgift, som indelas i muntlig och skriftlig bevisning. I Sverige har vi fri bevisprövning, vilket innebär att en part kan åberopa i stort sett all slags bevisning. Undantag kan gälla för uppgifter som omfattas av tystnadsplikt hos exempelvis läkare och advokater. För domstolen gäller principen om fri bevisvärdering, domaren får fritt avgöra värdet av den bevisning som läggs fram.
Domstolen har ett utredningsansvar och kan besluta att ytterligare utredning ska inhämtas. Som part kan man begära att tingsrätten inhämtar komplettering av vårdnads/boende/umgängesutredningen. Inte sällan finner tingsrätten att barnets vilja inte kommit fram i det material som finns. Då ska tingsrätten inhämta komplettering.
Muntlig bevisning
I den muntliga bevisningen ska anges vilka vittnen man vill höra och vad de ska höras om. Man ska också ange om man vill höra part, dvs sig själv, och om vad. I linje med ytterligare en princip, den om ”bästa bevisning”, är det som regel inte tillåtet att åberopa en ”vittnesutsaga”, dvs ett brev från ett vittne. Vittnet ska höras på plats så att motparten och rätten kan ställa frågor.
Skriftlig bevisning
Till den skriftliga bevisningen hör vårdnads/boende/umgängesutredningen. Denna utredning ska rätten ta hänsyn till vid sitt dömande oavsett vad parterna åberopar. Som part kan man lyfta fram de delar av utredningen som ger stöd för sin talan i målet.
Utöver vårdnads/boende/umgängesutredningen kan du ha tillgång till dokument som ger stöd för din talan, exempelvis utredningar och utlåtanden. Nu gäller det att ta ett samlat grepp och besluta vilken bevisning som ska åberopas i tingsrätten.
Huvudförhandling
När båda parterna har lämnat in sina bevisuppgifter och fått del av motpartens, ska rätten kalla till huvudförhandling. Parterna får begära om målet ska avgöras av en ensam domare eller av en domare och tre nämndemän. Det senare alternativet är vanligast.
När huvudförhandlingen inleds brukar domaren höra efter om det finns förutsättningar för en överenskommelse. Om parterna vill försöka komma överens får de möjlighet att med hjälp av domaren träffa en överenskommelse. Man brukar ha samma tillvägagångssätt som vid en muntlig förberedelse. Nämndemännen är inte med vid dessa överläggningar. Om parterna kommer överens kan de återkalla sina yrkanden eller så kan domstolen avkunna dom i enlighet med deras överenskommelse. Annars vidtar en formell handläggning av målet.
Vid huvudförhandlingen ska parterna lägga fram alla de omständigheter de vill åberopa. Allt som åberopas och påstås ska kunna bemötas. Ingen av parterna får överrumpla den andra med nya uppgifter eller ny bevisning. När huvudförhandlingen är avslutad får inga nya yrkanden eller omständigheter läggas fram. Parterna får information om när dom kommer att meddelas. Nu ska rätten överlägga och komma fram till en dom.
Överklagande
Part som är missnöjd kan i vissa fall överklaga domen till hovrätten, men i det flesta fall saknas möjlighet att få tingsrättens dom prövad i högre instans. Bestämmelserna är strikta och det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska kunna ta upp ett överklagande. Hovrätten kan bevilja prövningstillstånd i följande fall:
När hovrätten är tveksam till om tingsrätten dömt rätt.
Om det behövs för att hovrätten ska bedöma om tingsrätten dömt rätt.
Om det är av vikt för rättstillämpningen, dvs om det är viktigt att hovrätten prövar målet för att domstolar ska få vägledning vid framtida bedömningar av liknande frågor.
När det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Verkställighet av dom och avtal
Ett avtal som är godkänt av socialnämnden eller en dom kan man frångå om båda parter är överens om det. Däremot kan inte en part, utan godkännande av den andra, frångå avtalet. Om så ändå sker kan den som vill följa domen/avtalet vända sig till tingsrätten för att ansöka om verkställighet av domen/avtalet. Bestämmelserna om verkställighet återfinns i 21 kap. föräldrabalken.
Som regel ska domen/avtalet följas, men domstolen kan finna att det föreligger hinder mot verkställighet. Ett exempel på sådant hinder är om barnet inte vill ha umgänge och” har uppnått en sådan ålder och mognad att dess vilja ska beaktas”. Det finns flera exempel på verkställighetshinder även om grundregeln är att domen ska följas.
Om domstolen finner att verkställighet ska ske brukar den ålägga den förälder som vill frångå domen att uppfylla domens villkor vid äventyr av ett vite.
Det finns skäl att tänka noga innan man gör en ansökan om verkställighet. Processen kan bli dyr då försäkringsbolagens rättsskydd inte kan användas för denna typ av talan. Möjlighet till statlig rättshjälp finns däremot om man har en årsinkomst understigande 260.000 kr. Utöver detta - den part som förlorar verkställighetstalan ska ersätta den andra partens rättegångskostnader.
Allmänt
Ovanstående är en beskrivning av hur man vanligtvis hanterar familjerättsliga frågor. Beskrivningen tar främst sikte på situationer som inte innehåller allvarlig problematik som exempelvis våld, övergrepp eller allvarlig psykisk ohälsa. Om din situation är allvarlig råder vi dig att ta juridisk hjälp eller hjälp hos socialförvaltningen innan du agerar.